Saras Sömnblogg

Var ute och gick med mina nyinköpta Goretex-eccokängor och det var en upplevelse jag gärna hade betalat för. Det hade jag i och för sig gjort också. Tömde nästan kontot.

 

Slank in på Coop, min äldsta dotter Isabels arbetsplats när hon inte är på sin dansskola. Jag tänkte att jag skulle träna mig på att scanna varor. Det hakade upp sig lite så jag försökte ringa till Isabel som alltså är i Tyskland och be om hjälp. Men jag hade inte täckning. Funderade en stund på hur man på ett lättfattligt sätt skulle återberätta och förklara detta för någon som inte varit med sen låt oss säga 60-talet. Fascinerande. Jag lyckades komma igenom avstämningen (heter det så?) efter lite lagom krångel. Det här var ju riktigt kul.

 

Kom hem och kollade eventuella livstecken på dataskärmen. Och vad ser jag! Maria har sovit gott i en hel vecka! Se kommentar Dag 26. Och Eva, som jag har nöjet att städa ihop med, har skrivit i kommentarerna under Dag 15. Missa inte dessa kommentarer!

 

Nu har jag satt upp håret i en dramatisk uppsättning för det drar ihop sig till tango-kurs. Efter det ska jag ut och äta med någon som önskar vara inkognito.

 

Enligt alla statistiska uträkningar kommer den här dagen att sluta i lessamheter. I alla fall kommer jag om några timmar att tappa något av mitt goda humör. Jag har ju haft två nätter i sträck med för lite sömn. Vi får se om detta stämmer. Häng kvar!

 

Update: Klockan är 19.30 och jag har varit på tango och restaurang. Inga lessamheter eller humörsvängningar att rapportera, nej faktiskt inte. Ska ringa några samtal innan läggdags. Får se om jag orkar vara trevlig.