En ny dag i Sara Sömnbloggs liv - 1 sept 2012

 
Fästmansgungan i Astrids mor Hannas hem i Pelarne. Foto: Berit Wall
 
 
Idag är det ett och ett halvt år sen jag gjorde mitt sista blogginlägg. 
Kände att jag måste tala om detta.
Ifall någon förirrar sig hit.
Han eller hon kunde ju tro att jag fortfarande lever lika föredömligt som bloggen antyder.
Men det vore snudd på hyckleri att påstå.
Det där med dygnsrytmen är inte helt enkelt.
Men sant är att jag mådde riktigt riktigt bra under Saras Sömnbloggs storhetstid.
Jag rekommenderar alla att pröva att sova tillräckligt.
 
Ska se om jag fortfarande fixar att klicka fram lite foton.
Jag tar några från en resa i somras i Astrid Lindgrens hemtrakter. Vimmerby med omnejd alltså.
 
Några medlemmar av Astrid Lindgrensällskapet. Lena Törnqvist guidar. Foto: Berit Wall
 
 
Fästmansgungan i Astrids mor Hannas hem i Pelarne. Foto: Berit Wall
 


Sevedstorp - Det mellersta huset är Astrids fars barndomshem. Modell till Bullerbyn. Foto: Berit Wall
 
 
 Berit och jag utanför Näs, Astrids barndomshem. Foto: okänd

Dag 118

Lördag.

 

Var ute och gick en låmgpromenad med Jovanka.
Solen sken.
Nästan lika härligt som på bilden.

 

Ikväll är det dans i Boråsparken.
Känns pinsamt förutsägbart att rapportera det!
Faktiskt, det var längesen det hände något nytt på den här bloggen.
Därför tänker jag inte blogga här på ett tag.
Eller nånsin.
Vi får se.

 

Jag tänker sova vidare.
Är oerhört tacksam för min sömn.
Den har blivit fantastiskt mycket bättre sen jag började blogga.
Kanske den blir ännu bättre nu.
För jag vinner lite sovtid om jag inte slår på datorn på kvällen.

Eller vad jag hittar på.

Jag har ett projekt på gång fast det är hemligt.

 

En stor godnattkram till er alla!
Vi hörs eller ses.
Annars finns jag på Facebook.
Och glöm inte: Sov Gott!

Natt 117

Noll koll!

Dag 117

Fredag.
Hurra!
Min lilla Maud kom till mig idag.

 

.
Maud on stage.

 

 


Natt 116

Somnade 21.15.
Vaknade 04.30.
Borde vara nöjd.
Men det tog emot redan från början och fortsatte så resten av dagen.
Så jag misstänker att jag inte sov hela tiden.

Dag 116

Idag har jag lyssnat på Bob Dylan.
Men det är svårt att få fram honom på Youtube.
Jag sökte This dream of you och Beyond the horizon, vilka jag är helt såld på.
Men att få både kvalitet och orginalartist var svårt.

 

Men jag kan ändå bjuda på lite underhållning.

 

Nämligen fascinerande läsning om en singeltjejs dansliv.
Hon är storrökare men har en elitidrottares kondition.
Dansen räddade henne från idrotten.
Klicka och läs!
(Bläddra fram till sidorna 42 - 47.)
http://weblisher.textalk.se/dagensarbete/if/1002/?page=1&mode=50&noConflict=1

Natt 115

Inget av intresse den här natten.
Som vanligt från 21.30.
Då vet ni.

Dag 115

Onsdag.
Idag hade Josef, som bor hos mig på sportlovet, diskat när jag kom hem.
Tack Josef!
Love u!
(Josef är min son.)
Lyssnade på Tom Jones idag när jag gick ronden med städvagnen.
Det var CD:n Reloaded från 1999.
En del låtar var ren terror, andra var riktigt fina.
För er som är ungdomar kan jag tala om att Tom Jones hade ett eget TV-program i början av 70-talet.
Han var den första artist jag lärde mig att man skulle hata.
Man satt som klistrad framför TV:n oavsett om man hatade eller älskade honom.
Det fanns inte så många TV-program då.
Och bara en kanal.
Och självklart inte färg-TV!
Kolla på videon ovan vilken kategori ni själva tillhör.
De som hatar eller älskar.
Här är en annan låt och en annan outfit.
Den här tycker jag är äkta njutbar.
Och då menar jag låten.
Och när man känner sig nostalgisk.
Kan vara inspelad för 40 år sen.
Hur gammal är människan???
Han är ju fortfarande produktiv.

Natt 114

Sov sådär bra.
Somnade 21.30 men sen gick det inte helt på räls.
Jag kollar ju inte klockan så som jag gjorde förut.
Så den kan ha gått lite som den ville under tiden jag vaknade och somnade mig igenom natten.
Men det var inte kul när den ringde 04.30.

Dag 114

Tisdag.
Idag hade jag plus Maire och Marja-Lena och Eva en första träff med vår nya teamledare Roger.
Vi fick en del information.
Men mest ville Roger veta hur vi ville ha det med saker och ting.
Och att det skulle fungera bra för oss i vårt nya gäng.
Det lät nästan som om vår trivsel var av högsta prioritet för honom.
Som om han menade att människor är människor och inte robotar som kan pressas in i ett system efter behov.

 

Märklig känsla jag hade efteråt.
Om detta var en försmak på stämningen hädanefter, så ska jag inte längta så mycket efter att bli pensionär.

 

Oops.
Klockan går.
Nu ska jag gå hem till Christina och Arne på fika och bön.
Jag funderar på vad jag kan berätta om detta om någon undrar.
Ja, är man några som känner varandra och öppenheten är större än vad som är vanligt i samhället, då kan allting hända.
Fika är alltid mysigt och bön gör gott för själen.
Om någon vill vara med nästa gång så säg till.

 


Man borde sätta upp en skylt på Ica:

"I afton bönemöte".

Natt 113

Det bär mig emot men jag måste bekänna.
Igår kväll när jag kom hem efter yogan fastnade jag framför datorn.
Satte i mig 133 g yoghurtchoklad.
Släckte lampan i sovrummet vid pass 23.30.
Detta är rena återfallet.
Borde anmäla mig själv på AA.

 

Sov inte mycket mer än 4 timmar.

Dag 113

Måndag.
Ja, då var det Onyx Knalleporten igen.
Tricepsen fick en rejäl omgång.
Bubbelbadet var underbart som alltid.
Och så var det yoga.
Idag var det en standin-instruktör som hette Ulf.
Han höll ett vilsamt tempo som passade mig utmärkt.
Gôtt!
Man är ju trots allt 52 år.

 

Ulf i en av de bekvämare positionerna.

Natt 112

Somnade ca 21.30 men vaknade alldeles för tidigt.
Upptäckte att den digitala väckarklockan, som jag aldrig känt mig helt kompis med, gav ifrån sig nästan ohörbara pip.
Eftersom jag är extremt lättväckt misstänkte jag att de där pipen väckt mig.
Vem vet.
De pipen kanske väckt mig förut.
Jag slet ut sladden ur väggen.
Ska man väckas av en väckarklocka ska det åtminstone vara av en väck-signal.
Den där klockan har en massa funktioner som jag inte blir klok på.
Nu ska jag bara använda en gammal hederlig väckarklocka som går på batteri.
Och har en enda knapp.
Plus att den är ljudlös.
Piplös!

 

Spegelvänt nu igen.

Dag 112

Söndag.
Det här var en bra dag.
Först och främst: jag är utsövd!
Sen har solen skinit.
(Ja, det heter skinit.
Ringde och kollade med morsan.)
Och så har Josef, min son, kommit till mig.
Som om inte detta vore nog har det varit tangokurs och Let´s Dancekurs med cha-cha-cha.

 

Här har vi dansveteranerna Aarne och Orvokki som behärskar de flesta sällskapsdanserna, i synnerhet tango.
Väldigt duktiga och tålmodiga med nybörjare som jag.

 


Och här en danslektion.

Liten utvärdering 13 feb 2011

Funderar på att lägga ner den här bloggen.
Nu har jag ju lärt mig att svara på kommentarer, lägga in foton från min mobil och från internet, bädda in videosnuttar och länka.
Stora framsteg av en som totalt saknar teknisk förmåga.
Nu känns det som om det inte finns fler utmaningar att anta.
På datorn, alltså.

 

Vad sömnen beträffar så har jag gjort ännu större framsteg.
Före bloggen - alltså för fyra månader sen - var det illa.
Jag gick ock la mig 22.30 - 23.15 före vardag.
Vaknade 04.15.
Lullade runt som en zombie om dagarna.
Nu lägger jag mig 21.30 och vaknar 04.30.
Mår otroligt mycket bättre.
Jag kan med gott samvete säga:
Mission completed.

 

Visst - idealet är läggdags 21.00.
Men man måste vara realist.
Det sociala livet måste någon gång få sitt.
Och man har en del att pyssla med.
(Till exempel blogga ;-)

 

Jag hävdar seriöst att sömnen är en intressant sak för mänskligheten.
Om alla sov ordentligt skulle världen se bättre ut.
Men det är förstås inte motiv nog att folk ska hålla sig informerade om Sara Schwardts sömn månad efter månad.
Jag börjar nästan tröttna själv på rapporterna.

 

Men jag kör på ett tag till av gammal vana.
Sen får vi se.

 


Om

Min profilbild

Sara

RSS 2.0