Dag 11

Fredag.
Har haft en strålande dag efter en nästan perfekt natts sömn. Behöver egentligen inte fortsätta blogga. Det borde väl räcka med rapporterna hittills för att se sambandet mellan sömn och välbefinnande. Varje natt med lite sömn följs av en dålig dag. Varje natt med mycket sömn följs av en en bra dag. En halvtaskig sömn kan möjligen följas av en bra dag men bara om man har sovit hyfsat nätterna innan.

 

Nu kan man invända att detta har vetenskapen kommit fram till utan hjälp av min sömnblogg. Men vetenskapen har aldrig lyckats överbevisa mig om vilken sanslöst oerhörd outstanding skillnad i livskvalitet några timmars sömn gör. Så lycklig som jag har känt mig nu trodde jag inte att man kunde bli. Inte en vanlig måndag på jakt efter dammråttor i en sjukhuskorridor. Omvänt är en dag efter en sömnlös natt ett rent lidande. Såna dagar fyllda med frustrationens lidande hade jag ständigt förut. Jag var en zombie som inte gjorde någon glad.

 

Jag var medveten om att jag var trött. Men jag hade glömt hur underbart det var att inte vara trött. Man är närvarande när man inte är trött. Man ser plötsligt andra människor. Man njuter av vad som helst, av att gå genom en korridor, av ett roligt skämt. Det är inte så förtvivlat jobbigt med allt småtjafs som hakar upp sig. Man orkar göra saker. Man får en massa bra idéer.

 

Nu när jag är motiverad har jag lättare att lägga mig tidigt. För mitt problem var ju att jag inte klarade att lägga mig i rimlig tid. Jag har alltid somnat så fort jag lagt huvudet på kudden. Och jag har alltid sovit tills klockan ringt. Men jag är kvällsmänniska och hade förut inte lust att sova den tid på dygnet när jag var som fräschast. Så dumt. Nu är jag fräsch hela dagen istället.

 

Tyvärr har jag sen drygt något år fått svårare att sova non-stop. Jag vaknar och kan inte alltid somna om. Kanske är det delvis åldern. Ungefär lika länge har jag bott i en trappuppgång som varit ganska stökig. Flera våldsamma bråk och en del brötande bakom tunna väggar har rubbat mina sömnvanor. Man kan inte ens duscha utan att väcka grannarna. Nu har det till all lycka blivit bättre med bägge problemen. Nu är min sömn mitt eget ansvar.

 

Värre och orättvist är det för dem som har andra problem. De som lägger sig i tid men förblir vakna. En del kan inte sova därför att de har ont. En del har en oro i själen. Jag tänkte att vanligt folk kunde ventilera sina sömnsituationer här. Men jag vet inte hur jag ska få fart på det hela. Var är ni alla? Hur når jag er???

 

Någon som heter Nane har i alla fall hittat hit och ställt en fråga (Dag 10): "Har du talat med din skapare om problemet?"
Jag svarar direkt i texten här. (För jag vet inte hur man egentligen ska svara på kommentarer, får kolla upp det.)
Svar: Ja, Nane, självklart! Det har jag gjort. Låt mig få återkomma i ämnet.

Kommentarer
Postat av: Jensmelisa

I am so happy that this site finally is back to maintain its peak position.

2010-12-29 @ 13:21:07
URL: http://jensmelisa.blog13.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0