Saras Sömnblogg

Måndag morgon och allt, jag säger allt, var toppen!

Cyklade till jobbet, glad som en lärka.

Satte igång med att moppa golv på avdelningen på sjukhuset där jag städar. Det är mitt jobb. Torka golv, skura toaletter, tömma papperskorgar. Samma, samma - alla dagar. Kan man ha det bättre?! Nej, jag tycker att det är jättekul! I alla fall en sån här dag, den första måndagen i november, den första arbetsdagen sen det slog om till vintertid och den första dagen som jag jobbar heltid på tio år. Från sju timmar om dan till åtta. Härligt!

 

Fick fyra entrétoalettar att skura på min extra timme. Men först gick jag runt på sjuksalarna med moppen och hörde hur patienterna haft det under helgen. Det är sånt som gör det här jobbet kul. En av herrarna mår mycket bättre nu tack vare mig. Enligt vad han själv säger. Han blev så glad att se mig så han överlämnade en gåva. Och inte vad som helst. En DVD med Rolling Stones. Den skulle jag ge mina barn eftersom de har samma musiksmak som givaren. "Jag får inte ta emot mutor!", försökte jag men han ville inte höra på sånt trams. Barnen kommer att bli jätteglada.

 

 

Jag var så ovanligt klar i hjärnan att jag kom på tre saker som underlättade mitt arbete, åtgärdade detta omgående samt en sak som jag inte orkat ta tag i förut.

 

Några misstänksamma kolleger frågade om jag blivit kär på grund av mitt strålande humör. När jag sa att jag lägger mig klockan nio nuförtiden missförstod de och tog det som en bekräftelse på sina misstankar.

 

Jag hade sån energi efter den lyckade natten att jag var nära att anmäla mig till chefen för frivilligt extraarbete. Men jag besinnade mig och använde överskottsenergin till att cykla ner till gymmet i stället. Där trimmade jag triceps i 30 minuter, la mig i varmt bubbelbad i minst 45 minuter och sedan körde jag ett otroligt lyckat yogapass. Jag hade sånt flyt och var så ovanligt spänstig så att jag lyckades stå kvar i groteska positioner så länge att ledaren trodde att jag fastnat.

 

Sen cyklade jag hem uppför alla backarna, fick en ny kompis på hemvägen som också gymmar, gjorde två besök hos före detta grannar. Och, ja, här sitter jag nu. Jag kan inte hjälpa att jag blir lite sen ikväll ...