Dag 31
Torsdag.
Är mitt uppe i ett besök hos Sussie och Inge på hemlig ort utanför Stockholm. Fick ploga mig fram sista biten i den djupa snön med hjälp av min Dramatenresväska. Nästan insnöade bor de i en jättestor villa omringad med stängsel för att inte vildsvinen ska bryta sig in.
Vi sågs sist för 19 år sen och det känns som om det gått fem minuter. Det är inte klokt att jag inte varit här på så länge. Detta är ju två av mina allra, allra bästa vänner.
Det har gått tre dåliga nätter i sträck men jag är faktiskt klarvaken. Beror förstås på det supertrevliga sällskapet. Loggar ut nu genast för att inte missa tid när jag äntligen är här.
Update: Inge körde mig till ett annat ställe lite närmare storstan. Till Maria och Thomas. Maria har jag inte sett på 19 år och hon är också en allra, allra bästa vän. Kändes som fem minuter sen sist med henne också. Om Sussie var den som betydde mest för mig i början av 80-talet när allting var ett enda hopplöst elände, så var Maria den jag hade så himla kul med på slutet av 80-talet. Varje sommar liftade vi till Grekland. Det var äkta höjdarresor. Innan jag träffade Maria visste jag inte vad det var att skratta ett riktigt, riktigt gott skratt.
Klockan är 23.20. Om man är på semester har man dispans från sina sovtider.
Är mitt uppe i ett besök hos Sussie och Inge på hemlig ort utanför Stockholm. Fick ploga mig fram sista biten i den djupa snön med hjälp av min Dramatenresväska. Nästan insnöade bor de i en jättestor villa omringad med stängsel för att inte vildsvinen ska bryta sig in.
Vi sågs sist för 19 år sen och det känns som om det gått fem minuter. Det är inte klokt att jag inte varit här på så länge. Detta är ju två av mina allra, allra bästa vänner.
Det har gått tre dåliga nätter i sträck men jag är faktiskt klarvaken. Beror förstås på det supertrevliga sällskapet. Loggar ut nu genast för att inte missa tid när jag äntligen är här.
Update: Inge körde mig till ett annat ställe lite närmare storstan. Till Maria och Thomas. Maria har jag inte sett på 19 år och hon är också en allra, allra bästa vän. Kändes som fem minuter sen sist med henne också. Om Sussie var den som betydde mest för mig i början av 80-talet när allting var ett enda hopplöst elände, så var Maria den jag hade så himla kul med på slutet av 80-talet. Varje sommar liftade vi till Grekland. Det var äkta höjdarresor. Innan jag träffade Maria visste jag inte vad det var att skratta ett riktigt, riktigt gott skratt.
Klockan är 23.20. Om man är på semester har man dispans från sina sovtider.
Kommentarer
Postat av: Mia
Hej Sara! Vilken bra bloggidé du har. Tusen tack för att du kommenterade i min blogg, hoppas du kommer tillbaka. :) Jag kommer definitivt att komma tillbaka till dig för att se hur det går.
Det här med sömn alltså... att något så naturligt ska vara så svårt iblan!
Postat av: Sara Sömnblogg
Nu har jag kikat lite i mias.blogg.se.
Du skriver jättebra idag, 26/11 om känslor. Smärta som som känns i ryggen men som egentligen sitter i själen. Att lära känna sin kropp och lyssna till känslorna. Tänk att sjukgymnaster är inne på sånt.
Önskar att min blogg var lika snygg som din.
Trackback
