Dag 24

Torsdag.
Börjar kunna min städrond på det nya stället nu. Så jag jobbade med hörlurarna på. Bob Dylan - Spirit on the Water... Och Malena Ernman - Röda höst. Mmmmmmmm ...
Dagen blev en bra dag. Men frampå kvällen var det lika kasst som livet före sovreformen. Min dotter som skulle komma och äta kummelfilé var sen. Och hon som skulle ha digital- och teknikterapi för seniorer här. Det är jag som är senioren. Jag behöver en uppdatering i veckan av mina kunskaper i Voddler och iPod och iTunes och fjärrkontroller och länkhantering. När jag väntade på henne krånglade datorn. Det jag skulle hinna hann jag inte. Till slut var jag på riktigt skräphumör.

 

Kände igen det alltför väl. Det går inte att få saker gjorda eller att vara trevlig eller att må bra om man har sovit för lite två dagar i sträck.
God natt!

Update. Sanningen är att jag var på riktigt, riktigt, RIKTIGT rishumör. Det slutade med att jag höjde rösten och gick på tills jag kom på hur tunna väggarna är hos oss. Ifall nån skulle börja knacka. Mitt i alltihop hejdade jag mig och sa: Så arg har jag inte varit på länge. Undrar om jag alltid var arg förut därför att jag aldrig sov?

Min dotter himlade med ögonen och svarade: Det har jag ju sagt hela tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0